Priset är skillnaden… Del 1.

När jag var ung var det jämna priser 100 kr men med åren blev det populärt med 99 kr och sedan 99,95 eller rent av 15,73. Ganska konstigt då den nu för tiden inte finns varken 1 eller 5 och 10 öringar.
Men i second hand butiker har ändå 100 kronor levt kvar inga ojämna summor utan 1-5 kr eller 10. 20, 25, 50, 75, 90, 100 kr som är relativt enkla intervaller. Men det senaste året har priset nu börjat hamna på 55 kr eller andra mer oortodoxa nivåer. Stadsmissionen är ett tydligt exempel på 55 kronors prissättning.

Aja baja!!

Min mor sa till mig att ska du sälja något och du vill ha hundra kronor säg då 110 eller 125 kr och var beredd och pruta ner till den jämna hundringen. Ingen vill ta fram ett extra mynt för att betala en annars så jämn summa.
(Och alla vet att pruta i välgörenhetsloppisar är inte ok. Det gör man inte.)


Så detta blir ett hinder att ta sig över för köparna. Nu måste man gå emot en naturlig barriär….

Psykologi kallar man det nu och de flesta vet att vi har inbyggda hinder i våra huvuden för dessa ojämnheter. Min fråga är om priset är skillnaden och 5 kr är det som gör att någon köper varan varför tänker inte secondhand butikerna som vanliga butiker? Speciellt de professionella loppisarna som också gör allt för att se ut som butiker (HM, Mio eller dylikt.)

Karott med lock 55 kr på Stadsmissionen.

Men priset måste också skilja sig från att köpa vara ny!!
Fortsättning följer!!

Kramar från Lady M & Lady C

Gilla Loppis drottningarna på Facebook